Trollets betraktelser 143; 27 januari 2010

Hej hej
Här är jag nu igen. Har massor att berätta men det är inte riktigt allt jag förstår.

Vi dumpade av pappa i Göteborg innan raket-dagen och sen dess har han varit hemma ännu mindre än vanligt. Istället har jag fått göra något kul. Jag fick åka tåg upp till Göteborg och vara själv med pappa en helg. På måndagen åkte vi hem igen och då var mamma så där ledsen för att Miko var gammal.

Miko är borta nu. Jag vinkar till honom varje gång vi åker förbi huset där vi lämnade honom. Mamma har varit så ledsen hela veckan och gråter ofta. Jag klappar henne på huvudet och säger att det blir bra sen. Han brukar ju vara hos farmor och farfar ibland och då är Mamsingen inte ledsen. Tycker att det är konstigt att hon är det nu. Hon påstår att Miko är hos morfar och att de båda har vingar. Vilken tur för då slipper de ju använda flygplan för att lunna flyga. Och fort går det nog också däruppe.... Schwisch schwisch säger jag. Här är en av de sista bilderna som Mamsingen tog på Miko.



Jag har fått så långt hår så jag kan ha flätor nu. Jag låter inte dem vara kvar så länge men visst är jag söt?



Det roligaste jag vet just nu är att gömma mig i mammas garderob. Mamsingen är så dum så hon letar ALLTID först under täcket i sängen, sen under min säng, bakom dörren och sen i pappas gamla garderob. Allt medan jag sitter och fnittrar högljutt inne i henne garderob. Stökar till gör jag också.



Det finns två sätt att bada hemma hos mig. Antingen badar jag kallt själv eller så får jag bada varmt med Mamsingen. Mamma vill inte alls bada så kallt som jag vill så ibland offrar jag mig för att få bada med henne.



Dagen efter Miko försvann så var det dags för min andra gris-spruta. Ite blev jag mer gris för det men det var kanske inte meningen heller. Jag pep till men det gjorde bara "lite lite ont". Jag fick välja en bild ur en skål och då valde jag en fjärils-tatuering. Den är jättefin men den börjar gå bort nu. Efteråt åkte vi till Maxi och köpteen present till mig. Så nu har jag en egen kassa-apparat som blinkar, piper och som har massor av pengar. Jag har lekt massor med den och allra roligast är ju när mamma kommer och handlar av mig. Då ger jag henne pengar först ur kassan så att hon har något att handla för, fattig mamma. Sen köper hon vatten, mjölk och flingor och då får jag tillbaka pengarna. Om och om igen vill jag göra detta.

Igår fick jag en till present. Den var egentligen till min födelsedag så jag lekte att det var min födelsedag. Så nu har jag börjat träna inför min karriär (parallellt med min konstkarriär)- Jag ska bli superstar. Jag sjunger så det står härliga till i mikrofonen och mamma fick ont i huvudet. Lillkillens pappa kom och hälsade på så jag hade en stor publek och de klappade händerna och jublade. Mamma sa att jag var som Pink men det fattade jag inte riktigt vad det var.



Bye bye!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0